Det här med läkare

Jag är definitivt personen som inte tycker om att träffa dem.

En del må vara bra men fy, så utlämnande.


Ja, jag pratar mycket skit men även med läkare. Nej & Ja… Bara för att få besöket  gjort och för att inte utlämna mig, hur jag egentligen mår. Det finns ingen tid att förklara hur jag mår och hur ont jag har.

– Du kan klä av dig, där.

– Gå runt så får jag se!

– Slappna av, så sträcker jag på dina ben!

– Nej, du har inte diskbråck.

– Du kan klä på dig.

Tack!

– Men, jag skickar en remiss på MR röntgen.

Nej! Hjälp, vill inte… Plötsligt kom kroppens försenade vårflod ur mina ögon.

– Men, när du har så ont när jag undersöker dig, så kan det vara något som inte är bra.

– Vill vara säker!

– Du får narkos och får åka till Karlstad.

Det kändes ok men känner mig uttömd och nervös, ändå. Ingen bra erfarenhet av denna fruktansvärda röntgen.

Jag satte mig i väntrummet, efter besöket och bara andades lite. Det var svårt. Kände liksom hur lungorna höjdes men sjönk aldrig tillbaka. Och, sitta på ena skinkhalvan av rumpan, bara för att inte ryggraden inte ska gå ner i stolen. Vill inte känna av svanskotan. Det gör ont!

Medicinen den dagen blev ett träningspass, med ångest.


  
Va rädda om Er! Ta en dag i taget…

Kram 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s