Skitdag

Usch och fy vilken dag. Måste bara skriva av mig. Och, det är ju därför jag har denna blogg.

Krångel med försäkringsbolag, krångel hos Försäkringskassan, krångel med intyg till banken. Jobbiga när-o-kära-samtal mm.

Var längesedan jag grät så mycket. Är så trött, så trött. Ont har jag också. Och som det inte vore nog med ryggen så börjar det göra ont i käken nu. Har inte haft det tidigare men nu börjar jag bli svullen längre ner i kinden. När jag tuggar något hårt så gör det ont bakom örat. Blir så less!

Det tar på krafterna att ha ”hjärnspöken” var och varannan dag och ha fysiskt ont. Många dagar orkar jag men så kommer en sådan här dag. Då bara gråter jag. Och med allt som måste fixas så brister det ibland. Vill vara så stark och orka allt. Men nu  går det inte mer.

Trött!

Helgen var ju bra med middag osv i Oslo. Men med mina hjärnspöken så oroade jag mig för det ena och det andra. Är det inte min dotter, barnbarn, pengar, gubben, mamma, ryggen, käken, läk – tandläkare eller så, så är det hur jag ska få bort min värk. Vill vara frisk och orka.

Jag vet att många där ute kämpar och har kämpat med jobbiga saker. Jag vet, jag har varit med om jobbiga saker. Och med full respekt för er. Men varje person har sina problem och nu har jag mina och nu gnäller jag. Det måste alla få göra och nu vill jag gnälla. Nu är det min tur. Orkar inte vara stark längre. Försöker hålla en fasad men det spricker ju, har jag ju märkt.

Jag vill också leva lite normalt. Ha lite mindre problem. Som hur får den och de skjuts till träning, vilken mat ska vi ha idag, vilka kläder, pappret är slut i skrivaren, skit! mjölken är slut och affären är stängd, bilen är kall, måste skotta snö… lite sånt vardags bekymmer skulle jag vilja ha. Inte de jag har.

Men jag är fruktansvärt tacksam över att jag har det som jag har det ändå. Älskar min gubbe, min dotter inkl. hennes fam. Har en mamma som är nöjd och glad.

2

Får väl dras med lite skit i livet. Det gör en ju starkare sägs det. Många nämnde det när min dotter hade cancer. Men, det känns inte alltid ok. Man ska inte behöva gå igenom cancer för att bli starkare, tycker jag. Det livet, ska ingen behöva gå igenom vare sig som anhörig eller patient.

Ok, nu fick jag spy ut lite galla. Men tårar kommer falla mer… jag har mycket i förrådet. Var längesedan jag grät som idag. Skönt men jobbigt!

 

Kram och sköt om dig! 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s